Ludi

Tänk dig.
Att du blir så ångestfull över något så enkelt...

Ångest, det är något som drabbar alla någon gång i livet - mer eller mindre. Men det här är inget som jag är så skicklig på; vad det egentligen är som gör så att man får ångest. Vad är det egentligen?

Det kan ge gåshud med mycket rysningar, speciellt för er som vet exakt hur det är.
Hjärtat börjar slå snabbare och snabbare som snabbast, man svettas som fanken att det blir till två par blöta fläckar under armarna och oron smyger sig upp i magen. Spänning, ängslan, oro, skräck och paniken som allra mest skrämmer ens kropp att man bara vill springa och det långt bort.
Ibland tror man dessutom att man kommer att dö, man gråter sig så till helvetet (inte ändå in i helvetet men.. det känns så!) och sen kan man knappt andas.
"Jag döööör...".

Det finns flera saker som ger ångest, både enkla och svåra; t.ex. kärleken funkar inte, kompisarna hör inte av sig, kroppen blir bara större och större av fett, man är sjuk och missar en del, man ska på anställningsintervju, framtiden ger inget svar, dödsfall bland de närmaste, när man varit med om en olycka, en massa påfrestningar i livet som är förbjudna och en så enkel sak men samtidigt så svårt: ekonomin.
Ja, dessa kan ta kål på en, bara sådär. Inte bara för att jag vet, utan alla vet det. Inte precis alla vet att precis dessa saker... nejnej, nog om det, en massa babbel vill jag inte ha härinne.

Men vid ångestfall, har jag några tips som man kan göra för att få bort dem. vilket har inte drabbat mig på länge, kanske p.g.a. att jag inte har något att oroa mig över längre och att jag vet hur man hanterar den - på mitt sätt iallafall.
Berätta, berätta, berätta samt sov ordentligt och motionera igen dig samt låtsas att den är en vän som vill hjälpa dig! Så slipper du de flesta fallen av ångest.
Äh, det här var inget vidare... hoho. Nej, det får duga trots allt.

Ni som undrar, och frågar, jag mår bra. eller alltså, bäst. Livet leker.
Varför? Jo, för att jag står med bägge fötterna på jorden just nu. Kan man säga så..? Jodå. bajsbollar rakt in i stöveln om man inte kan säga så.

Förresten, en sista sak till. Det var ju morsdag igår; leve länge mor!
Det var ju hon som födde mig, och lät mig växa upp som jag själv ville; 55 cm lång, klippte mitt hår utan tillåtelse, bröt högra armen av en för liten cykel, gladde mig åt 19 nya ungar som kom från två par mösshonor, blåmärket som växte i ögat på mig efter en krock med grannens hund, stoppade fingret i stekhetta knäckkola-röran och fingret fick namnet snövit med hud som dött, klädde på mig 14is-aktiga plagg och köpte ett par Buffalos för tusen spänn och till sist lugnade jag ner mig och blev Jag - ni avgör hur ni vill, mamma vet bäst. När dessa tokiga grejer skedde rev mamma sig i håret medans pappa suckade.
Ångest, som jag sällan får, överför jag ifall då till dig och du stoppar dem, såväl som frön, i stöveln så att det växer upp blommor ur den. Tack mamma!

Ja, det var allt för idag. hoho.




Tack för mig - bajsbollar förvandlas till gödsel och det är växbart i det. Dyk i och väx upp, folk!