1200 kronor som bortkastade pengar - hellre det än trasiga bromsar i 106 km/tim.
Hm, nu var det dags igen.
Har hänt en del sedan dess jag skrev härinne... hoho. Bland annat tråkiga saker och roliga.
Nyheten (tråkig sådan för min del) kanske har gått omkring och skvallrat runt med hjälp av tecken och uttal - beroende på vilket sätt man berättar det. Om det ens gått ut utanför Sundsvalls kommun alltså.
Alltså, nyheten är så att jag blev stoppad av polisen nyligen för fortkörning... ehöh. Nu kan jag iallafall uttrycka min åsikt om det här: jäklaskithatafuck... off.
Det hela grejen är bara så... knasigt. eller hur man nu ska kalla det. Men iallafall så var det rättvist; 1200 kronor som bortkastade pengar för min del fick jag nöja mig med och fick åtminstone äran att möta en (ungefärlig) 25-åring polisman som inte såg så dumt ut heller. Han var snäll som bara den, det gjorde mig enormt lugn efter en kort stund, och han snackade om Örebro (den lilla byhålan, ja) faktiskt. Pratade lite smått, om annat än min körning, innan jag fick gå med en böteslapp samt inbetalningslappen med mig och köra vidare. Herregud, ska absolut inte köra igen, nja alltså inte gasa på över det tillåtna hastigheten utan tillåtelse - hoppas man håller det där tills man fyller 100.
Nu gäller det bara att betala in det dära 1200 kronor och glädja till det man har kvar. Inget att göra något åt egentligen, bara att ta det med en nypa salt.
Oh, nu kommer det roliga; som ni flesta säkert vet så var man på Alnö på midsommar. Det här vet nog inte de flesta om; det var en av de bästa midsomrar jag någonsin ägnat mig åt. Mysig stuga vid havet med bastu, bra utrymme i stugan så att det räckte åt oss, glada människor och alltför trevlig stämmning - och det hela tiden. Vilket var bra! Såklart fanns det stunder då alla deppade sig ihop; t.ex. för Sveriges skull, och tröstade sig med godis (iallafall i min och Matildas fall) men ändå så var det... ja, super.
Nej nej, nu får det vara nog med min prat och här kommer det några bilder att njuta och dämpa ned svartsjukan åt.
Hannah pannah Vår vägvisare Jag och Sarah i framsätet Tomas Jag
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 4
Tack ALLA för helgen!
Tack för mig - jag själv också.
Har hänt en del sedan dess jag skrev härinne... hoho. Bland annat tråkiga saker och roliga.
Nyheten (tråkig sådan för min del) kanske har gått omkring och skvallrat runt med hjälp av tecken och uttal - beroende på vilket sätt man berättar det. Om det ens gått ut utanför Sundsvalls kommun alltså.
Alltså, nyheten är så att jag blev stoppad av polisen nyligen för fortkörning... ehöh. Nu kan jag iallafall uttrycka min åsikt om det här: jäklaskithatafuck... off.
Det hela grejen är bara så... knasigt. eller hur man nu ska kalla det. Men iallafall så var det rättvist; 1200 kronor som bortkastade pengar för min del fick jag nöja mig med och fick åtminstone äran att möta en (ungefärlig) 25-åring polisman som inte såg så dumt ut heller. Han var snäll som bara den, det gjorde mig enormt lugn efter en kort stund, och han snackade om Örebro (den lilla byhålan, ja) faktiskt. Pratade lite smått, om annat än min körning, innan jag fick gå med en böteslapp samt inbetalningslappen med mig och köra vidare. Herregud, ska absolut inte köra igen, nja alltså inte gasa på över det tillåtna hastigheten utan tillåtelse - hoppas man håller det där tills man fyller 100.
Nu gäller det bara att betala in det dära 1200 kronor och glädja till det man har kvar. Inget att göra något åt egentligen, bara att ta det med en nypa salt.
Oh, nu kommer det roliga; som ni flesta säkert vet så var man på Alnö på midsommar. Det här vet nog inte de flesta om; det var en av de bästa midsomrar jag någonsin ägnat mig åt. Mysig stuga vid havet med bastu, bra utrymme i stugan så att det räckte åt oss, glada människor och alltför trevlig stämmning - och det hela tiden. Vilket var bra! Såklart fanns det stunder då alla deppade sig ihop; t.ex. för Sveriges skull, och tröstade sig med godis (iallafall i min och Matildas fall) men ändå så var det... ja, super.
Nej nej, nu får det vara nog med min prat och här kommer det några bilder att njuta och dämpa ned svartsjukan åt.
Hannah pannah Vår vägvisare Jag och Sarah i framsätet Tomas Jag
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 4
Tack ALLA för helgen!
Tack för mig - jag själv också.
Lite ironi, glädje, solfeber samt pärlor som blänker ens öga.
Ohahej gott folk!
Det var ett tag sen man skrev härinne... tror jag?!
Men ni som undrar, allt är bara bäst här hos mig. har bara haft fullt upp, om man kan säga så. Jo, så fan in i helvete annars.
Än för tillfället har det iallafall inte hänt något speciellt... (eventuellt ironi - ni avgör vilket).
Bl.a. har man krockat sittande på sin rosa goa cykel med en taxibil (taxibilen skulle svänga och missade den färgglada rosa cykeln, fråga mig inte hur) men bägge två, jag och cykeln, klarade oss utmärkt bra förutom lite vinklig däck samt rivsår på ena foten.
Lustigt nog så inser man därefter att trafiken kan vara farligt - på riktigt...
Så fan in i helvete, det var som värst skönt att ha sagt precis vad jag tänker och tycker. Insett att det alltid är bra att ha fått något sagt som man velat säga länge. Inget "tänk före och inte efter" som man brukar säga, utan det får bli "tänk efter länge och inte före" i det här fallet.
Kände mig stolt som bara den.
Sen har man även gjort 4 egna halsband av pärlor som man köpt, ohh vilka super halsband det blev... Det fick bli i färgen rosa och grönt. Äh, jag dyker nog upp med dem runt om halsen så småningom innan ni hinner uppfatta önskebilder om dem. Det brukar bli lite deppigt när det inte är som man hade tänkt sig, öh. Men de är fina, jag lovar! Även om det är min åsikt.
Men en sak måste jag få berätta här, som har glatt och lyft upp mitt leende de senaste dagarna sen studentdagen (redan tagit studenten för ett år sen men ja ja) då jag fick veta en särskild sak; ska få börja praktisera på djurkliniken här i Örebro i september, och det redan i september! Hade räknat med först i oktober eller ännu senare än så. Oh, en månads praktik blir det och sen återstår det att se om jag får något annat jobb eller får fortsätta praktiken, det får vi allt se. Hoppas på det sistnämnda men en månad är allt jag behöver just nu iallafall. Längta...
Och det mesta som jag behöver nu är att åka upp till pappa och slappa av utan "måsten", finns inga måsten där, förutom att äta och andas förstås. Vilket ska bli härligt, att komma hem igen och bara plötsligt bestämma sig i sista minuten för att cykla iväg och bada (eller åka bil till Orsandbadet) eller vad det nu som dyker upp i hjärnan min. Solen består nog kvar där hela helgen tills tisdag... hoppas jag! Och ni som inte vet hur det är; det är härligt att bara slappa och ligga i solen... Finns inget bättre!
Imorgon (jaja, klockan är över tolv men säger imorgon ändå) är man alltså hemma igen, vises byhålan!
Nu vet man dessutom att man inte är glömd där i huvudstaden; Stockholm. Du är inte glömd du heller!
Nej, nu har jag inget mer förutom: Ljungberg, du är bajsbra! Är man dålig på en sak kan man plötsligt bli urbra på det, trots allt. och det har Du visat!
Ska man skriva "skit" så är det väl lika bra att skriva "bajs" istället, det blir ju bara för tokigt då. Ursäkta uttrycket.
Förresten! Tack folk för ikväll, på gott och ont. Hoho.
Ja, skriver mer sen... När det väl dyker upp en ledig stund.
Tack för mig - solbränd, sömnig med en viss bajs spänningskänsla. Ursäkta uttrycket. godnatt.
Det var ett tag sen man skrev härinne... tror jag?!
Men ni som undrar, allt är bara bäst här hos mig. har bara haft fullt upp, om man kan säga så. Jo, så fan in i helvete annars.
Än för tillfället har det iallafall inte hänt något speciellt... (eventuellt ironi - ni avgör vilket).
Bl.a. har man krockat sittande på sin rosa goa cykel med en taxibil (taxibilen skulle svänga och missade den färgglada rosa cykeln, fråga mig inte hur) men bägge två, jag och cykeln, klarade oss utmärkt bra förutom lite vinklig däck samt rivsår på ena foten.
Lustigt nog så inser man därefter att trafiken kan vara farligt - på riktigt...
Så fan in i helvete, det var som värst skönt att ha sagt precis vad jag tänker och tycker. Insett att det alltid är bra att ha fått något sagt som man velat säga länge. Inget "tänk före och inte efter" som man brukar säga, utan det får bli "tänk efter länge och inte före" i det här fallet.
Kände mig stolt som bara den.
Sen har man även gjort 4 egna halsband av pärlor som man köpt, ohh vilka super halsband det blev... Det fick bli i färgen rosa och grönt. Äh, jag dyker nog upp med dem runt om halsen så småningom innan ni hinner uppfatta önskebilder om dem. Det brukar bli lite deppigt när det inte är som man hade tänkt sig, öh. Men de är fina, jag lovar! Även om det är min åsikt.
Men en sak måste jag få berätta här, som har glatt och lyft upp mitt leende de senaste dagarna sen studentdagen (redan tagit studenten för ett år sen men ja ja) då jag fick veta en särskild sak; ska få börja praktisera på djurkliniken här i Örebro i september, och det redan i september! Hade räknat med först i oktober eller ännu senare än så. Oh, en månads praktik blir det och sen återstår det att se om jag får något annat jobb eller får fortsätta praktiken, det får vi allt se. Hoppas på det sistnämnda men en månad är allt jag behöver just nu iallafall. Längta...
Och det mesta som jag behöver nu är att åka upp till pappa och slappa av utan "måsten", finns inga måsten där, förutom att äta och andas förstås. Vilket ska bli härligt, att komma hem igen och bara plötsligt bestämma sig i sista minuten för att cykla iväg och bada (eller åka bil till Orsandbadet) eller vad det nu som dyker upp i hjärnan min. Solen består nog kvar där hela helgen tills tisdag... hoppas jag! Och ni som inte vet hur det är; det är härligt att bara slappa och ligga i solen... Finns inget bättre!
Imorgon (jaja, klockan är över tolv men säger imorgon ändå) är man alltså hemma igen, vises byhålan!
Nu vet man dessutom att man inte är glömd där i huvudstaden; Stockholm. Du är inte glömd du heller!
Nej, nu har jag inget mer förutom: Ljungberg, du är bajsbra! Är man dålig på en sak kan man plötsligt bli urbra på det, trots allt. och det har Du visat!
Ska man skriva "skit" så är det väl lika bra att skriva "bajs" istället, det blir ju bara för tokigt då. Ursäkta uttrycket.
Förresten! Tack folk för ikväll, på gott och ont. Hoho.
Ja, skriver mer sen... När det väl dyker upp en ledig stund.
Tack för mig - solbränd, sömnig med en viss bajs spänningskänsla. Ursäkta uttrycket. godnatt.
S t o c k h o l m.
Scchh, aldrig tyst
Tripptrapp, olika fötter till likdana tofflor i trapporna på Albano
Ooo, buller och tvi
Chic, en massa butiker med smaskiga affärer
Kul som i kultur i Gamla stan
Hötorget, där har man hittat det man har hemma
Ohjoh, ropar man när man åker längs spåret under jord
Lalala, på Carmen och Kvarnen har man hungrat efter drinkar och röjat
Menej, Stockholm City har allt. Vare sig det är staden eller tidningen.
Ja, vad ska man säga nu... Sakna Stockholm! Det kom jag och Babe fram till när vi sågs näst senast.
Det är den särskilda uppfattning jag fick för några få dagar sen; att så fort man stuckit från något så inser man att man inte längtar tillbaka - men efter några år kan man börja längta tillbaka.
Även om det inte tagit några år sen dess jag flyttade ifrån Stockholm så har jag ens börjat och sakna huvudstaden. Allt det där med rutinerna på Albano, folket på centrala resecentrum, tunnelbanor som rusar i hög fart under marken, tidningen Stockholm City med sina SMS-meddelanden, sudokun som man löste mellan resvägarna, en hög av biljetter utfrån all resor, min allra egna lilla "lön", shoppningsrundorna med Babe, inhandlandet av mat i mataffärer som ens stängdes om nätterna, patienterna som frästes samt viftade på svansen och glufsade sig i mat på jobbet, personalen på Albano, träningsvärken man fick av uppförsbacken i Järfälla, våran fina kök med fuskfläckar, dessa röda stadsbussar, Södermalm och Östermalm samt själva Drottningsgatan, en vettig människa som har ett namn som börjar på B, okända folket i city, kändisar som ögonen nådde i city, stora och höga höghus, Junibacken och dessa lekar, Gröna lund, båtarna vid hamnen, tidtabellerna, dess kultur, Mörby centrum, Danderyd, Kungliga slottet, John Chris coffé och deras goda och fylliga mackor, det enorma Åhléns-huset, NK, SoFo, dess charmiga Gamla stan, Kungsholmen och Sergels torg. Lovely!
Hm. som sagt, där finns det allt. och en massa att se. Men få lediga lägenheter.
Nu bor man i en småstad som Örebro, men Stockholm kommer alltid ha en viss plats i mitt hjärta - även om jag inte vet om jag kommer att flytta dit igen. Det får vi allt se.
Oh, nu var det där hela över iallafall, tråkigt nog, men Julia kommer igen! I sommar och hälsar på.
Sakna sakna sakna men det gäller att minnas och le åt dessa stunder och dessa 7 månader då jag bodde i Stockholm. Har upplevt en massa och samtidigt lärt mig enormt mycket.
Bl.a. om själva livet och arbetslivet, bägge två.
Jag hoppas att Stockholm kommer ihåg mig när jag hälsar på igen. hoho.
Oh. Då ska man gå och sussa - och drömma vackra drömmar.
(bilderna är tagna ur google.se)
Tack för mig - tysta aldrig ner Stockholm, det blir vackrast så. dröm söta drömmar. lovely!
Tripptrapp, olika fötter till likdana tofflor i trapporna på Albano
Ooo, buller och tvi
Chic, en massa butiker med smaskiga affärer
Kul som i kultur i Gamla stan
Hötorget, där har man hittat det man har hemma
Ohjoh, ropar man när man åker längs spåret under jord
Lalala, på Carmen och Kvarnen har man hungrat efter drinkar och röjat
Menej, Stockholm City har allt. Vare sig det är staden eller tidningen.
Ja, vad ska man säga nu... Sakna Stockholm! Det kom jag och Babe fram till när vi sågs näst senast.
Det är den särskilda uppfattning jag fick för några få dagar sen; att så fort man stuckit från något så inser man att man inte längtar tillbaka - men efter några år kan man börja längta tillbaka.
Även om det inte tagit några år sen dess jag flyttade ifrån Stockholm så har jag ens börjat och sakna huvudstaden. Allt det där med rutinerna på Albano, folket på centrala resecentrum, tunnelbanor som rusar i hög fart under marken, tidningen Stockholm City med sina SMS-meddelanden, sudokun som man löste mellan resvägarna, en hög av biljetter utfrån all resor, min allra egna lilla "lön", shoppningsrundorna med Babe, inhandlandet av mat i mataffärer som ens stängdes om nätterna, patienterna som frästes samt viftade på svansen och glufsade sig i mat på jobbet, personalen på Albano, träningsvärken man fick av uppförsbacken i Järfälla, våran fina kök med fuskfläckar, dessa röda stadsbussar, Södermalm och Östermalm samt själva Drottningsgatan, en vettig människa som har ett namn som börjar på B, okända folket i city, kändisar som ögonen nådde i city, stora och höga höghus, Junibacken och dessa lekar, Gröna lund, båtarna vid hamnen, tidtabellerna, dess kultur, Mörby centrum, Danderyd, Kungliga slottet, John Chris coffé och deras goda och fylliga mackor, det enorma Åhléns-huset, NK, SoFo, dess charmiga Gamla stan, Kungsholmen och Sergels torg. Lovely!
Hm. som sagt, där finns det allt. och en massa att se. Men få lediga lägenheter.
Nu bor man i en småstad som Örebro, men Stockholm kommer alltid ha en viss plats i mitt hjärta - även om jag inte vet om jag kommer att flytta dit igen. Det får vi allt se.
Oh, nu var det där hela över iallafall, tråkigt nog, men Julia kommer igen! I sommar och hälsar på.
Sakna sakna sakna men det gäller att minnas och le åt dessa stunder och dessa 7 månader då jag bodde i Stockholm. Har upplevt en massa och samtidigt lärt mig enormt mycket.
Bl.a. om själva livet och arbetslivet, bägge två.
Jag hoppas att Stockholm kommer ihåg mig när jag hälsar på igen. hoho.
Oh. Då ska man gå och sussa - och drömma vackra drömmar.
(bilderna är tagna ur google.se)
Tack för mig - tysta aldrig ner Stockholm, det blir vackrast så. dröm söta drömmar. lovely!
Någon sa "Om du vore ett vittne blir förövaren fast imorgon".
Namn: Julia A. R.
Alias: Ludi eller Guldleendet (eller julia pulia pullaren enligt Sarah).
Ålder: Snart 22 (öh).
Bostad: I Tomas lägenhet (ja, det är fortfarande hans).
Komplex: Mitt skit till vårta under tån (det ska bort). Har även vissa "komplex" men störs mig inte av dem; eksem (en typ av psoriasis), en massa födelsemärken och sänkt hörsel.
Avskyr: Lögner, orättvisa i världen och kassler.
Tycker om: Mina vänner, min familj, Tomas, att skratta, att måla/rita när jag väl känner för det, kläder, djur samt serien Sex and the city och Runway.
Min favoritchips: Öh, äter inte chips så ofta men gillar annars de med dillsmak och grillchips (obs! med smakfull dipsås som t.ex. taco eller tomat och örter).
Ditt bästa minne: Hm... Det måste nog vara då jag och lillebrorsan, då vi var små, hade som värst bästa fantasier om våra grannar, som att de var spöken, gick in i vårt hus och tog saker och allt annat.
Ditt sämsta minne: Sommaren då min pappas stroke krigade mot oss.
Pinsammaste du gjort: Fick ett kort skickat till någon jag gillade utan att få något svar.
Din bästa sida: Min intelligens.
Din sämsta sida: Allt kommer i detaljer, även skräpsaker som datum och tider. Någon sa "Om du vore ett vittne blir förövaren fast imorgon".
Beskrivning om dig själv: Glad, pratsam och delvis öppen (om personkemin inträffar), blond, blåa ögon, ganska lång och har ett leende av guld fastän det kan brista då jag är riktig förbannad.
Kärleklivet: Det livet är nuvarande leken i sandlådan med pojken Tomas.
Klädstil: Jeans, t-shirt, enkla men snygga linnen, ballerinaskor, söta kjolar och en del från H&M.
Vad finns i fickorna: Vart? I jackan, kjolen, byxan..? Isåfall brukar jag inte ha grejer i fickorna för det mesta men annars mynt, kvitton och mobilen i jackan.
Jacka: Min kakigröna vårjacka (med en rosa blomma fastklämd på) från La Redoute.
Klädsel just nu: Svart bredlinne, mysiga gråa nike-byxor, rosa-grårandiga trosor.
Bästa personen du vet: Får man se i spegeln och tycka? nej, skämt åsido. Om jag måste välja: Den som skapade de som jag har olika slags kärlek till. Lustigt nog, så vet jag inte vem Det är hur jag än vill veta.
Sämsta personen du vet: Usama BinLadin.
Drömyrke: Veterinär/djursjuksköterska och det ska jag bli!
Dröm: Att få möjligen och uppleva saker innan jag går i graven (att hoppa bungy jump är överstökat).
Det första du tittar hos killar: Öh,.. Rumpan faktiskt (bakifrån) och ögonen (framifrån) och profilen (från sidan).
Det roligaste du gjort: Åkt på resor med vänner samt passa Oscar och det lär jag fortsätta med.
Piercingar: Nio stycken (bara i öronen).
Tatueringar: Nej.
Samlar på: Har på sista tiden omedvetet samlat på statyer som har en gestalt av människor.
Ditt rum: Vilket rum? Sovrummet rymmer en säng, byrå, en matta, en massa kassar med mina saker i, resväska, två fåtöljer, en hög av kläder och en massa tvätt. Övriga rum ryms skrivbord med dator, hyllor, hörnsoffa, soffbord, TV, fåtölj, matbord och stolar, en antal krukväxter, WCstol, handfat, duschplats, sminkbord och få mattor.
Intressen: Åh gud, kolla däruppe... Där finner du det mesta.
"Beskrivning av vänner om dig" det tar jag någon annan dag; det tar ett tag innan man hunnit skriva ner allt. Precis allt. Hm.
Jaja, har ingen tid för stunden så det här får duga än så länge, sen ska jag troligen skriva om en enorm viktig sak som man fick en särskild uppfattning om igår men man får se hur många som bryr sig... Vihörs!
Tack för mig - sköt om er, folket därute! Lev gött och soligt men undvik cancer.
Alias: Ludi eller Guldleendet (eller julia pulia pullaren enligt Sarah).
Ålder: Snart 22 (öh).
Bostad: I Tomas lägenhet (ja, det är fortfarande hans).
Komplex: Mitt skit till vårta under tån (det ska bort). Har även vissa "komplex" men störs mig inte av dem; eksem (en typ av psoriasis), en massa födelsemärken och sänkt hörsel.
Avskyr: Lögner, orättvisa i världen och kassler.
Tycker om: Mina vänner, min familj, Tomas, att skratta, att måla/rita när jag väl känner för det, kläder, djur samt serien Sex and the city och Runway.
Min favoritchips: Öh, äter inte chips så ofta men gillar annars de med dillsmak och grillchips (obs! med smakfull dipsås som t.ex. taco eller tomat och örter).
Ditt bästa minne: Hm... Det måste nog vara då jag och lillebrorsan, då vi var små, hade som värst bästa fantasier om våra grannar, som att de var spöken, gick in i vårt hus och tog saker och allt annat.
Ditt sämsta minne: Sommaren då min pappas stroke krigade mot oss.
Pinsammaste du gjort: Fick ett kort skickat till någon jag gillade utan att få något svar.
Din bästa sida: Min intelligens.
Din sämsta sida: Allt kommer i detaljer, även skräpsaker som datum och tider. Någon sa "Om du vore ett vittne blir förövaren fast imorgon".
Beskrivning om dig själv: Glad, pratsam och delvis öppen (om personkemin inträffar), blond, blåa ögon, ganska lång och har ett leende av guld fastän det kan brista då jag är riktig förbannad.
Kärleklivet: Det livet är nuvarande leken i sandlådan med pojken Tomas.
Klädstil: Jeans, t-shirt, enkla men snygga linnen, ballerinaskor, söta kjolar och en del från H&M.
Vad finns i fickorna: Vart? I jackan, kjolen, byxan..? Isåfall brukar jag inte ha grejer i fickorna för det mesta men annars mynt, kvitton och mobilen i jackan.
Jacka: Min kakigröna vårjacka (med en rosa blomma fastklämd på) från La Redoute.
Klädsel just nu: Svart bredlinne, mysiga gråa nike-byxor, rosa-grårandiga trosor.
Bästa personen du vet: Får man se i spegeln och tycka? nej, skämt åsido. Om jag måste välja: Den som skapade de som jag har olika slags kärlek till. Lustigt nog, så vet jag inte vem Det är hur jag än vill veta.
Sämsta personen du vet: Usama BinLadin.
Drömyrke: Veterinär/djursjuksköterska och det ska jag bli!
Dröm: Att få möjligen och uppleva saker innan jag går i graven (att hoppa bungy jump är överstökat).
Det första du tittar hos killar: Öh,.. Rumpan faktiskt (bakifrån) och ögonen (framifrån) och profilen (från sidan).
Det roligaste du gjort: Åkt på resor med vänner samt passa Oscar och det lär jag fortsätta med.
Piercingar: Nio stycken (bara i öronen).
Tatueringar: Nej.
Samlar på: Har på sista tiden omedvetet samlat på statyer som har en gestalt av människor.
Ditt rum: Vilket rum? Sovrummet rymmer en säng, byrå, en matta, en massa kassar med mina saker i, resväska, två fåtöljer, en hög av kläder och en massa tvätt. Övriga rum ryms skrivbord med dator, hyllor, hörnsoffa, soffbord, TV, fåtölj, matbord och stolar, en antal krukväxter, WCstol, handfat, duschplats, sminkbord och få mattor.
Intressen: Åh gud, kolla däruppe... Där finner du det mesta.
"Beskrivning av vänner om dig" det tar jag någon annan dag; det tar ett tag innan man hunnit skriva ner allt. Precis allt. Hm.
Jaja, har ingen tid för stunden så det här får duga än så länge, sen ska jag troligen skriva om en enorm viktig sak som man fick en särskild uppfattning om igår men man får se hur många som bryr sig... Vihörs!
Tack för mig - sköt om er, folket därute! Lev gött och soligt men undvik cancer.