Hög på kokain - och marijuana.

Så hög på dessa underbara grejer. man blir yr, och kommer in i en hel annan värld. det susar... i huvudet, av en viss trötthet som bara känns skönt. en härlig känsla. man dansar bland röda blommor, som rosor... med taggar - aj!
Så säger de som prövat dessa grejer - att det är så himla härligt. men slutligen hamnar man bland taggiga rosor eller slår sig rakt in i väggen.

Alltså, det känns som om jag är hög på det just nu. och hela dagen idag - yr och småtrött. Stopp, en sak är säkert, har aldrig prövat dessa grejer men ärligt talat, har ibland fantiserat ihop mig en tanke att jag någon gång tar det som tabletter i munnen - eller som en spruta i armen. eller som en cigarett. och blir hög av det - och ler fånigt.
Har varit med om när några (vettiga, hur underbara som helst och normala, för det mesta) människor tagit, men aldrig tagit själv. är för rädd om mig själv - vill inte bara dö utan att ha sagt hejdå till de närmaste innan dess. Men samtidigt vad är meningen med att pröva något härligt och sen bara köra rakt in i väggen i 110 km/h..? och sen tvingas gå igenom sådana abstinensbesvär – det vill jag inte.
Ni är underbara människor – ni vet vilka ni är.

Hellre vara hög på trötthet – den riktiga tröttheten som dyker upp efter några timmar på jobbet. Och absorbera på adrenalin – p.g.a. kärlek eller stress. Ja, det stämmer, att man producerar adrenalin även av stress. Hellre dör jag av stress än marijuana. Eller heroin.
Men ordet marijuana, det låter fint, men är ingen fin sak. Tro mig – även om jag inte prövat. Marijuana. Låter ungefär som Halleluja.
Halleluja..!

Nej, nu ska det inga trista grejer skrivas här. vet ni, hade fantiserat ihop en rätt idag som var smaskigt - och så rätt. så rätt för mig just idag. jag som ville laga snabblagat, ganska onyttigt men samtidigt ganska nyttigt, och inte minst GOTT. så himla gott. Och dessutom med kyckling!
Okejokej, rätten blev inte så himla gott, som jag hade tänkt innan. men god var den!
Julias alldeles egna kyckling-rätt. låter inte så dumt, det!
Blev proppmätt. Eller inte proppmätt – men lagom mätt i alla fall. Blev dessutom mycket över. Tror jag ska ta med rätten som matlåda till jobbet på fredag. För då är det ju fredag, älskade fredag – och man vill ju ha något hett så småningom. Så den heta världen passar bra. Nästan för bra.

Allvarligt. Bra gjort, Annika. Hon har sprungit ifatt verkligheten och börjar inse fakta och åter fakta om sin man som en så-kallade-drömprins med lögner och en otrohet bakom hela familjen – äckliga kräk. Heja, Bengtzon!

På tal om bra människor, som Bengtzon till exempel.
Åsa, min arbetskollega, har överträffat mig. Att det finns människor som tänker på en. Har kommit närmast henne som mest än alla andra på jobbet. Hon är bra, hon!
även dessa människor som bara finns där, när jag inte har ork - med någonting alls. idag mår jag bäst igen, vilket känns härligt - adrenalin-kickar viskar tyst runt omkring mig. Tack! - ni vet vilka ni är.

Tycka om rödljus. När grönt väl slocknar… och det blir orange. Och så rött. Då hinner jag, mycket väl, med bussen som stannar för rött. slapp stå och frysa ihjäl mig.
Tack, trafikljusen, trots jag hatat er i så många år.


Tack för mig och min yrsel – av trötthet. GODNATT, alla människor på den här (heta) jord.



---Recept--------Recept--------Recept---------Recept----------Recept---------Recept-----


En portion Julias alldeles egna kyckling & co:s heta värld.
Ca 20-30 minuter – beroende på hur snabb du är.

Ta fram ett par kycklingfiléer och stek dem. krydda gärna lite - med de mest älskade kryddorna. dock inte kanel... trots att det snart är jul!

Samtidigt kokar du upp en portion ris. Även om du är urdålig på just ris så gör din bästa – som jag gjorde och det blev vita ris av en medel bra kvalitet. Inte bränt eller liknande, trots allt – det viktigaste.

Och senare, när du räknar på ett ungefär att du har 10 minuter på dig tills kycklingen och det icke brända riset är klart så kokar du upp lite broccoli – till den mängd du tycker är lämpligt. Krydda och salta.

Sen tar du fram den trista 2 dl plastburken med lätt créme fraiche av smaken paprika & chili, märkt av märket Arla (ordet arla betyder tidigt på morgonen, kul och veta kanske..?). Dansa lite med den trista burken ett tag, det vackra innehållet mår bäst av att ”blandas” lite först och du mår bra av att dansa. Hoho.

Skär kycklingen i bitar, medan den fortfarande är i stekpannan och när riset är klart, så häll all av det vita innehållet rakt in i kycklingens heta värld. Och när du dansat klart så låter du créme fraiche:n hoppa in med i deras värld.

Till slut ska du ta en tugga av broccolin och se om det verkligen är nog saltat och kryddat. Sen vinkar du hejdå åt broccolin medan den smiter in till kycklingen & co:s värld.

Heta värld – det rörs om.
Sen äts det – med en god aptit..! även om det smakar starkt – OBS! inget för känsliga magar..!

Och se till att du blir proppmätt.

------Lycka till – speciellt med riset------------Lycka till – speciellt med riset---------------

Bland annat.

Sitter här vid datorn, ensam hemma, och smaskar winegums, den här gången från en lösgodispåse och ingen någon liten förpackning - och skriver samtidigt. Vilket mirakel att man kan göra saker samtidigt..! Det sägs att tjejer kan göra två saker samtidigt medan killar bara klarar och göra en sak i taget..? stämmer det?
Men en sak är säker - Babe är och förblir borta den här veckan medan jag jobbar. lite trist och inte ha någon härhemma som kan fylla min rastlöshet och sällskapssjuka. Men! träffar henne igen på lördag - tack och lov för det..!
Finns förresten nästan inget bättre än winegums..!

Orka med långa resor nu - fram och tillbaka från jobbet. samtidigt så snöar det så in helvete här - inget kul och stå och frysa. och åter frysa. Men så är det i Stockholm, och i övriga städer. och byhålor.
Om jag skulle få välja nästa gång så vill jag bo mindre än 2 meter från jobbet. så det är bara att gå dessa 2 meter - framme! rena rama drömmen..!

M
en på tal om snön. hoppas det håller kvar tills jul. annars så fan också. så fan in i helvete.
Förlåt, gott folk, men det är ganska kul och säga "fan in i helvete". det blir liksom dubbelt upp... helvetet blir ännu mer helvete när det är lite fan i.
Ja, åter tillbaka till snön igen. idag gick jag ut med ett antal hundar på jobbet, som man annars alltid gör på morgonen, förmiddagen, eftermiddagen och på kvällen (fast det där sistnämnda slipper jag nu när jag slutar kl 17), och det snöade så mycket att det bara var jag och den sjuka hunden i en hel vit värld med vit mark, vita grenar, snöflingor bestående av stjärnor och så mina vita sjuksköterska-byxorna. Allt är så vit nu för tiden. och kallt.
Just då jag gick med en hund, så kom jag och tänka på dessa Lassie-filmerna. Där hunden och "hjälten" rusar undan snöstorm och snölavin, med mera. Gud, vad jag älskade serien när jag nådde knappt 1 och 40 i längden, och nu tycker jag att det bara är för sorgligt och blir gråtfärdig.
det är faktiskt ganska härligt med snö - julafton och julklappar. Finns nästan inget bättre!

Allvarligt, det är något som fattas i mitt liv just nu - speciellt den här sortens årstid. En ny vinterjacka. ska åtminstone förälska mig i en vid första ögonkastet, innan jul, hoppas jag. man känner sig som en ny människa när man hittat en ny vinterjacka. Vare sig det är en vinterjacka, skor, en plagg, vantar eller boxertrosor - man är en ny människa i känslan. Längta, längta och åter längta!

Måste säga det igen - fan så in i helvete. Min ena skon, brun mocka med päls inne i skon, har gått sönder... igen! måste få det lagat igen.
Diaz, Cameron: "Mina röda boots - jag har dem jämt, till allt. Jag har lagat dem tre gånger."
Rask, Julia: "Mina bruna mockas - jag har dem nästan jämt, nästan till allt. Jag har redan lagat den 1 gång och det blir en gång igen snart."
Snart slår jag själva Diaz. hoho.
nej alltså, jag älskar de skorna och måste bara laga den ena så jag kan använda båda igen - hellre det än att amputera min ena fot.

Och det där med kläder - till filmfestivalen. Eftersom namnet förändras till `filmgala´ på lördagen så skall man då ha fina kläder. inga jeans eller t-shirt. Men vad ska jag ha på mig..? jag som älskar jeans så. Äh, det får bli någon i stil med kavaj och så - nåt..! Gott folk, eller alltså, filmgalna människor, vises på fredag! med fina kläder.

Ja, allvarligt, det har varit nyttigt dessa månader som jag bott i Stockholm. Lärt en del om mig själv - och mina dåliga sidor.
det är att jag är urdålig på att komma i rätt tid till jobbet (även bestämda tider med vänner och familj) - inget bra, jag vet. därför ska jag förbättra mig redan nu - kom trettio minuter tidigare, imorse, innan mitt arbetspass ens hade börjat. En förbättring.
och en sak till, är skitdålig på att somna tidigare på kvällarna som jag annars brukar säga - sov kl halv 4 inatt och vaknade kl 6 imorse. Knäppt.
som sagt: lättare sagt än gjort. men jag ska försöka - heja!

Har blivit urbra på en sak - att skala apelsinskal. alltså, hela skalet längs hela vägen - och inte som skal i bitar. oha!

N
ej, nu får det räcka för idag. kommer kanske mer imorgon... få se.
Tack Babe för igår natt. behövde det -Tack!

Tack för mig - och min dåliga sidor, eller alltså vanor. godnatt! dröm drömmar med snö och frys inte ihjäl dig till is.

en lugn men speciell helg.

Då var man hemma igen - i Stockholm. Känns skönt men samtidigt...

Den här helgen har gått förbaskat fort, så jag hängde aldrig med i farten, tyvärr. Men kommer åtminstone ihåg vad jag gjorde - inte så speciellt mycket men ändå.
Jag kom på fredagkvällen till Dalecarlia och då hämtade min farbrors fru mig i Djurås och körde mig till Gagnef och så pappas röda hus. Log så fort vi närmade oss, gud va hääärligt att få se det igen!

Det var jättekul och träffa pappa igen! och det blev (såklart) falukorv. som alltid - det behövde jag inte gissa på, det visste jag om mycket långt innan under veckan att det skulle bli just det. Åt med god aptit - som alltid.

Ville inte att tiden skulle gå så snabbt, men lördagen kom oavsett vad jag ville och inte ville. Kom på en sak, som de flesta människor därute redan är på gång med - att pyssla ut dessa ljusstaken och stjärnor i fönstret. det ville jag inte vara sämst på än alla andra och föreslog det, snart var jag och pappa igång med att pyssla ut dessa julprydnader i det röda huset. Så fint det blev..! Och jul-aktigt..!
Sen måste man ju bara ha adventsljusen framme också.
Det blev "Paradiset" framför soffan till slut. och lite snack - samt skratt.
Det är inte så ofta då jag får vara ensam med pappa, när jag har tre andra syskon att tänka på som också gärna vill berätta om sina vardag för honom. men den här helgen var det bara min ego som existerade.

Förbaskade söndagen kom. Kändes som jag bara varit där i 2 timmar och så var det söndag - inget kul. Pappa, som alltid har något nytt på gång i huset, höll på att göra om garderoben i hans sovrum. blir nog fint, det.
Allvarligt, är faktiskt sugen på att måla om mitt sovrum däruppe i det röda huset. Vill inte ha kvar det barnsliga fjäril-aktiga väggarna som fanns där sen jag flyttade in efter Marsan. det ska vara något med turkos... Rummet är alltså fyrkantigt, då skulle man ju kunna ha två väggar mittemot varandra i mörk turkos och sen de andra två väggar i ljustturkos..? sen kanske en helfärgat ruta av mörkt turkos i mitten på en av de ljusa väggarna. eller nej, i någon annan färg..? nej, jag vet inte. Det får jag fundera på lite till.

Å
kte återigen till Djurås, min farbrors fru körde oss - mig och pappa. sen var det bara att säga hejdå. tills jag träffar honom igen i jul.
Ovanligt nog så kändes det inget vidare - att åka hemåt igen. men ser fram emot att få jobba igen imorgon, då får man något annat att tänka på - än pappas röda hus. och pappa - i egen hög person.



Tack för mig - godnatti alla därute. även de som tänker vara vaken ett tag till.


p.s en fågel viskade i mitt öra att jag har en massvis läsare som mer än gärna läser i mitt gula paket -
Ni får en speciell kram av mig. Tack alla trogna läsare, även de som bara läser då och då.
tänk att det ännu finns människor som inte känner mig så väl - eller gärna vill veta lite mer om mig. och om min inte-så-speciellt-med-det vardag. d.s.


På väg - till Gagnef. Äntligen!

Imorgon ska det ske. Då är man och förblir hemma i Gagnef en hel helg - känns som att det var för 602 dagar sen, men det var i somras som man sist vart där.
Ska bli häärligt och träffa pappa igen. Opus också, förstås. Då blir man väl omkringad bland karlar som det oftast blir när man väl reser till Gagnef - 4 karlar runt omkring en. En pappa, tre hankatter och så jag.

Nu var det tomt i huvudet. Håller mig till msn-världen än så länge. Tills jag kommer på nåt vettigt och säga här. men! en sak kan jag iallafall skrika rakt ut: GODNATT!

Gott folk. Kan iallafall säga veckans mening: "Du är en ängel."
Och en mening till, förra veckans mening: "Jag tycker om din blogg."
Tackar och bugar, jag!

godnatt och dröm vackra drömmar - själv ska man drömma om Gagnef. Och kanske om Tomas, om hjärnan tillåter det - kan vara lite farligt.

Tack för mig.


Ett självporträtt av Ludi – i text.

Nu ska det här bestå av ett litet självporträtt av henne – själva Ludi. Hon brukar helst inte vilja prata om eller ens svara på personliga saker inför främlingar men nu får vi fått med oss henne. Vi ställer frågorna, rakt på sak, och hon svarar som hon svarar… Se och lär känna henne på ett annat sätt och försök drömma dig in i hennes skor. Om du så vill – eller bara se och bedöma svaren hennes i hjärnan din.



Vad heter du?
Julia.

Vad brukar folk kalla dig och vilka är det som döper?
Ja, det är en massa. Bl.a.:
Ludi – av familjen.
Guld – av mamma, när hon är på extra bra humör.
Umme – av min systerson Oscar som är 2 år gammal.
Baby – av Babe.
Gos – även av Babe.
Gumman – av speciella vänner.
Bruten näsa – av två människor i hela världen, som varat nu i 6 år.
Dum – av vissa som vill verka smartare än vad de är.
14-is –  av 19-isen Kulin.
Guldleendet – påhittat av mig på grund av mitt guldaktiga leende.
Guldtänder – av Lidde, eftersom han tyckte bäst om det än ´Guldleendet´.
Syster – av Paula, eftersom lärarna blandade ihop oss jämt, även efter 4 år.
Johojoxos – av Helena.
Jullan – det var förr, det.
Jissan – det var ännu mer förr (skratt).


Vart är du född och uppvuxen?
Är född i Falun och har alltid bott i byhålan Gagnef, där i min pappas röda hus, under hela min uppväxt.


Och sen flyttade du till Stockholm vid 6-års ålder?
Ja, efter det att kära mor och far märkte att jag var döv så ville du försäkra sig om en bra skola
åt mig. Så vi flyttade först till Stockholm, där jag fick prova på Manillaskolan.


Men du trivdes inte..? Vad hände sen?
Nej, det gjorde jag inte. Sen blev det Örebro, där jag fick bo på elevhem med några av mina
barndomsvänner. Men det märkliga var att jag inte heller trivdes på elevhemmet…


Inte?
Fick en massa munsår. Sen bestämde mamma sig för att flytta till Örebro innan Johan, min
lillebror, hann börja första klass. Där bodde vi i en fin lägenhet i Vivalla och det var då jag
trivdes som fisken i vattnet (skratt).

Din mamma flyttade alltså med alla fyra barnen till Örebro medan din pappa stannade kvar där i Gagnef?
Ja, det blev så. De skildes precis när vi flyttade till Örebro, men är är ganska goda vänner när de ses - som tur är. Tackar min mamma att hon fanns vid min sida resten av min skoltid och att hon redan fanns vid Johans sida när han skulle börja första klass. Och tacka pappa måste jag, för att han vägrade flytta därifrån sitt röda hus. 


Hur många gånger har du flyttat i ditt liv?
Ja, få se nu… sju gånger.

Vart var endaste flytten?
Från min fina lägenhet i Örebro city, hit till Järfälla i Stockholm. Kan bara plötsligt sakna min
gamla lägenhet i Örebro, där trivdes jag ju så bra!


Vem saknar du mest just nu?
Oj, det var en svår fråga… Många människor. Oscar, Tomas, familjen och vännerna i Örebro
och övriga städer. Och Opus förstås!


Opus?
Min katt, som jag köpte i fjolåret för 700 spänn – det var han värd. Han kom från ett
problemhem. Det fantastiska är att han bara är så go, trots sitt förflutna. Just nu bor han hos min
pappa, men så fort jag får en lägenhet med balkong samt uteplats så ska han få bo hos mig.


Några mera husdjur?
Nej. Men ska skaffa en hund så småningom, om några år kanske. Även om Tomas är lite
tveksam till det (skratt).


Berätta lite om dig och Tomas..?
Ja, vi har varit tillsammans sen den 21:e mars det här året. Är väldigt glad att vi träffades och
blev väldigt bra vänner först innan. Han ställer alltid upp för mig och har otroligt bra tålamod!
(skrattar)


Den första kändis du var förälskad i var..?
Leonardo DiCaprio.


Den raggreplik som fungerat bäst på dig är..?
”Ville bara säga hej. Hej.”


Din värsta fobi?
Har länge letat efter den… Men har lite höjdarskräck. Och dessa paddor på min gamla
gymnasieskola, var rädd för dem. Deras gap… ryser fortfarande när jag tänker på det.


Den kroppsdel du gillar bäst hos dig är..?
Mitt gap… ha ha (skratt). Måste nog säga mina ögon, och kinder, ögonfransar och naglar när
de är välskötta.


Vad tror du för kroppsdel hos dig som folk mest gillar?
Nja, det var en svår fråga. Men tror att det är mitt leende, ögon och mitt skratt.


Vad är skönhet för dig?
Det är att ha en otrolig personlighet, och kunna uttrycka det på ett rätt sätt – genom alla
människor man möter. Ni vet, det består bara ca 20 sekunder när man ser ens människa för
första gången tills man sen redan har en uppfattning om människan efter dessa sekunder.


Vad är den bästa gåva du fått?
Livet.


Vad anser du om folk som säger att du lever ett perfekt liv?
Det är bara snack. Ingen lever perfekt och ingen är perfekt, varken jag. Alla har sina dåliga och
bra dagar. Det är som att först dansa på små rosa moln och så råkar man hoppa på ett för tunt
moln och då ramlar man ner, sen får man tvingas flyga upp igen och fortsätta dansa. Sånt är livet.


Vad skulle du vilja bli om du inte blev veterinär?
Oh ja, då skulle det nog vara att bli en djursjuksköterska i alla fall (ler).


Vad får du göra på jobbet, egentligen?
Ja, det är bl.a. städa djurburar efter hemgångar eller avlivning, rasta hundar, hålla koll på
kattlådorna, hålla i djur vid behandlingstillfället, vara med på röntgen, göra dropp, ge mat, mäta
upp mediciner och ge dem som tabletter eller sprutor, ta blodprover, sätta in kanyler som vilket
är jätteskoj och börjar nu lära mig det ganska bra! Det är så mycket man ska lära sig… Fick
nyligen en antibiotika-vecka, då jag var tvungen och äta antibiotika efter ett kattbett, det är en
massa man ska lära sig att akta sig för på jobbet också!



Vad ska du göra därefter?
Försöka få mig in på universitet i Skara, där jag utbildar mig i 2 år till djursjuksköterska. Till en
början, i alla fall… Sen får vi se om jag orkar plugga i tre år till.

Vad för bok läser du just nu och handling?
”Den röda vargen” av Liza Marklund. Det handlar om Annika, en kvällstidningsjournalist, som
spårar efter en seriemördare efter att ha själv varit med om att vara gisslan åt ”Sprängaren”.


Män är..?
Omöjliga att inte tycka om. De är som en värld fullt med syre.


Kvinnor är..?
Två och två. Men intelligenta! Det skulle troligen bli mera frid om det fanns fler kvinnor som
statsministrar och i politiken.


Det värsta som har hänt dig?
Oh ja, det finns ett flertal men det måste vara när pappa fick stroke. Det var en av de hemskaste
och jobbigaste jag varit med om.


Det bästa du gjort i ditt liv?
Ehm… Jo, det är nog att ha vågat och möta kärleken – samt kliva in i det. Man ska aldrig vara
rädd för det, utan våga och vinna. Det kan bli en vinst i miljoner.


Det vackraste ordet som någonsin uppfunnits?
Frihet.



Tack för oss, Ludi!



Blogg är skit.

När det slocknar....

Skrev ett urbra inlägg nyligen och vad hände - jo, allt försvann.

Kan gå och gråta ut all tårar ur mig. Skit jävla, varför, bottensfula blogg!

Godnatti.

Tack för mig - och den här urdåliga bloggen - är förbannad. men jo, livet går vidare. Tack och lov för det.

Katter och grodor.

Jävla blogg..! skriver man sådär j-vligt bra så försvinner texten - sånt borde förbjudas!
Försöker igen - även om det inte blir lika utstrålande text. om katter och grodor.

Nu var man tillbaka igen - för att äga tiden åt skrivsugna och dyrbara händer och så Julia-aktiga skrivandet. men det är ganska svårt och skriva, men gör det iallafall. inte för att jag inte har så mycket och säga, utan det är så att den högra dyrbarheten blivit biten, enligt mina ögon, av en katt idag på jobbet.
Det gjorde inte så värst ont, som när min mammas gamla katt bet min vänstra dyrbarhet för några år sen, men det sved. och nu kanske man måste tvingas och äta antibiotika igen. vi får se imorgon, om dyrbarheten nu svullnar under dess då jag ägnar mig åt min skönthetssömn då är det kört - då blir det en antibiotika-vecka. Vi får se.

Den vänstra dyrbarheten har fyra små ärr sen då bettet av mammas gamla katt satt sig fast, igenom all antibiotika, tills idag. och för alltid. men det blir nog inga ärr den här gången. hurra hurra - inga märken för livet den här gången, troligen.
Tack för lov för all antibiotika. annars... ja, vem vet.

Nu till en annan vettig sak... Jag ler varje gång när dessa grodor hoppar runt över dessa gula Chiquita-bananer, även åt den ensamma grodan som vill ha båda Chiquita-bananerna (se annonsen längst ner). men det är inte för att Chiqutia nu vill uppnå ett visst krav genom att:
* Chiquita-bananen ska vara 100% kladdfri
* Chiquita-bananen inte ska ha onormal lukt
* Chiquita-bananen ska vara fri från fukt
och bl.a. att fläckar på dessa Chiquita-bananer inte får täcka mer än 1 cm2 av bananens totala yta och att Chiquita-bananen ska vara minst 18 cm på längden (andra vanliga bananer skall vara minst 14 cm på längden, enligt EU-standard) utan för att det dyker upp ett visst namn när jag ser grodan/grodorna - du vet vem du är.
saknar dig - även om vi inte kommer att ses på en evighet.
Tack grodorna! och Chiquita  - för ett bra kvalitet på dessa härliga och gula grejer även om anteckningarna låter som om det kommer från planet Mars.




Tack för mig -
men önska mig `lycka till´ om dyrbarheten nu äter upp sig och måste banta - med hjälp av antibiotika.


Annons..................................................................................................................................................................................
http://www.chiquita.se/mainSite_content.html
Annons..................................................................................................................................................................................


Winegums i mini-förpackning = en fröjd för ögat

och för tungan. smaskigt.

Hittade en sådan mini winegums i en liten förpackning idag på Konsum. en så söt förpackning att jag bara slet åt mig den. kommer från märket Bassett´s och det betyder himla gott som det ska vara av den äkta varan.

Men måste precis allt bli mindre i form nu för tiden..?
Bl.a. Mp3 spelare, mobiler, datorer, midjemåttet, klädstorlekar, bilar, hårddiskar, diskmaskiner, spritflaskor, handväskor och en massa grejer. och så godis-förpackningar.

Teven har däremot vuxit till sig. även lågprisförpackningar t.ex. med köttbullar av märket coop. och en massa annat.

Nu är det nog med små-stora snacket, och ska nu komma fram till huvudämnet. däremot lyder rubriken inte just huvudämnet... hm. men.

Huvudämnet är godnatti och dröm söta drömmar.


Tack för mig - sov gott!


att åka med i farten i 1klass - rena lyxen

Hej återigen! oh, va längesedan det känns..! Det har liksom gått en vecka sen jag skrivit något nytt, hoppas bara inte att folket gått och lessnat på att vänta på något nytt...

Vet inte vad jag ska skriva om, inte för att jag inte har något att säga - utan en massa så jag inte ens kan välja... hm. tror jag börjar med min resa i fredags till Örebro.
Åkte tåg (gratis som vanligt) till Örebro, för att kunna träffa familjen och Tomas. Dessutom träffade man Sarah, vilket var skoj! även om det var några få timmar..!

För det första så hatar jag att bo två timmar ifrån Tomas. Förut var det inget jag tänkte på utan lät tankarna rusa stilla i hjärnan, men har nu börjat ogilla det ännu mer nu efter att tankarna fått energi sen ett tag sen. men ja, vad kan man göra..?
Det är bara att skärpa till sig och tänka att Tomas åtminstone finns 2 timmar härifrån - och inte 20 timmar. tack och lov.

N
ej, vet ni, jag har gjort en sorts Dolce Vita-program ikväll. eller lättare sagt: typiskt Dolce Vita-projekt.
ni alla Dolce Vita-älskarinnor/älskare, det här var rena lyxen, men utför det inte därhemma. kan vara livsfarligt. och det framkallar beroende.

Jo, det var så att det började i fredags, när jag fick ett sms på mobilen och det löd ungefär såhär:
"Du åker i 1klass på söndag för det är dåligt med platser i 2klass. Njut av den lyxen som finns!"
ohja, man hoppade så högt man kunde - tills huvudet slog sig i taket.
då blir det åtminstone en Dolce Vita-test, tänkte jag..! Va häftigt det ska bli.

Söndagen kom - dessutom kom tåget också. framför näsan på mig stod det  "1klass" på dörren. och jag steg in - bland få människor med sådana hårda silverfärgade resväskor, kappor, dyra bärbara datorer som de enkelt hade råd med och så välvårdande händer som bar på den heliga tågbiljetten... jag var en av dem. nej, nu ljuger jag, hade varken en silverfärgad resväska, kappa, knappast en billig bärbar dator eller välvårdande händer men jag kan iallafall slå vad om att jag hade de finaste naglarna och biljetten förstås.

Satte ner mig i den mjuka stolen - och spann som en katt. märkte just också att stolen var mycket större än dessa i 2klass, det rymde ca 20 cm på varenda sida om mig så jag kunde till och med ha min nya handväska bredvid min vänstra sida utan bekymmer, och dessutom en påse godis vid den högra sidan. va häftigt!

Kollade efter några kändisar på tåget - men det fanns inte en enda. förutom en som jämt och ständigt dyker upp i mitt huvud - Seth Cohen i O.C. Han stod i bild och log så fort mitt tåg åkte förbi - undrar hur han orkar jämt  vara glamourös och le..? men det är inte dumt att han verkligen orkar.

Hade min resväska - som inte ens var hård eller silverfärgad - bredvid mig på golvet. folk kunde ändå gå förbi utan att störa och irritera sig på väskan min. Så stor var gången...
Folk surfade på sina bärbara dator, läste Aftonbladet (fanns dock inga som läste Expressen), lyssnade på musik från sina Mp3 spelare och så jag som läste Amelia och dessutom Plaza Kvinna.

Åh, det stod dessutom att man fick en kopp kaffe gratis om man visade upp sin 1klass tågbiljett - va äckligt, borde ha stått "en burk coca cola" istället för "en kopp kaffe" eller liknande. sen stod det också ungefär såhär "varsågod och låna en tidning här" - det fanns en massa bl.a. Aftonbladet... - sablar, jag som köpte en Aftonbladet precis innan jag steg på tåget. kunde ju ha sparat 10 kronor till något annat.

Nu var man iallafall hemma igen och upplevt en Dolce Vita-program en trist söndag. och varit lite bortskämd, vilket var mer än skojigt, ärligt talat. nu ska jag rusa och göra iordning mig inför natten i min fina lägenhet. och fina säng. nej, förresten, världens fulaste säng - som är omkring 10 år gammal.


Tack för mig - vises på torsdag, Dolce Vita-älskarionnor/älskare.
hoppas på flera 1klass resor - det är jag värd.