Ludi

Hm. det var ett bra tag sen jag skrev här, antar jag..? Saknat min text..?

Däremot saknar jag inte texten det minsta, utan Tomas. det har liksom blivit svårare nu - att åka ifrån Örebro. Men såklart det värsta är att gå/cykla ifrån hans lägenhet (som brukar vara sött rörigt och full av högar med kläder, för det mesta). det är då som jag får en sorts ångest som inte borde få finnas - undrar vem som uppfann ångesten... hm. Det är troligen några stenar som dansar därinne runt i blodådrorna, hjärtat, magen, huvudet samt i fingrarna. det är läskligt.

Men! jag borde vara glad att jag ens har honom. och det är bara  f y r a månader kvar, så det går fort nog att jag får se honom varenda dag igen och pussa honom när jag vill. rena rama drömmen. ska bli härligt, det..!

Och sen familjen - och Oscar - också. träffar dem inte så ofta som jag skulle vilja. Men ska inte klaga - vissa har det värre. och det i flera månader, samt kanske år.
och samtidigt så kan jag inte, absolut inte, avstå från att bosätta mig i Stockholm. och jobba på älskade Albano. det är för roligt att man bara inte kan missa det.
Därför måste jag säga det här; avstå inte det ni vill göra i livet, även om de närmaste inte flyttar med dig - du kan ju alltid låtsas att de är vid din sida där du är.
och slutligen - den där längtan som pirrar runt som dansande älvor i blodådrorna, hjärtat, magen, huvudet och i fingrarna precis innan man väl träffar de som står nära en; det finns nästan inget bättre..!

Däremot fick jag träffa Sellingen igår - vilket var mysigt! Tack!
och ikväll kommer Babe hem - äntligen..! Längtar. efter att få stilla ner min sällskapssjuka.
Och nu till helgen kommer Emma, Marsan och så Oscar hit till Stockholm för att sova över en natt, det ser man fram emot! speciellt att få teckna med Oscar igen och ibland försöka förstå hans påhittade språk - och se vad han lärt sig att uttala med rösten. förra gången var det "äppelpaj".

Såg några barn åka pulka i förra veckan när jag åkte hemåt från jobbet. tankarna vandrade förbi som att jag skulle vilja bli barn igen, ibland, för då har man inte märkt allt i världen. all orättvisa samt obehagliga tankar - som berör en fullständigt. men samtidigt vill jag inte vara barn igen - för då har man inte gått förbi det jobbiga tonårslivet. och inte märkt livets möjligheter. livet är som ett öppet hus... jag kan göra vad jag vill..!

Nej, jag måste iallafall få låtsas vara barn igen någon gång. ska nog åka pulka (får bli någon stackars plastpåse om Oscar inte tagit med någon pulka) med Oscar till helgen - om snön tillåter det och dessutom om Oscars brutna finger tillåter det. och sen kanske även med Babe, och Tomas. Om de går med på att vara som två barn igen. hoho.

Därmed, innan när jag åkte och såg barnen med sina pulka, så fick jag syn på ett stjärnfall - och sa fort fort fort tre önskningar i hjärnan. hoppas dessa går ifrån som drömmar till att uppfyllas som verklighet. kan avslöja dem först när det slagit till... om det ens slår till - det får vi se.

En viktig sak har jag iallafall lärt mig - att inte döma folk efter att de har visat vilka de är.
Alltså, en gång såg jag en tjej på bussen för några veckor sen... jag var på väg till jobbet. jag tittade snett på henne, eftersom hon såg så himla "snobbigt" ut. blont hår som var så ljust att det nästan var vitt, hårtsminkat ansikte, kläder som borde förbjudas samt en omoget attityd. trodde jag.
Tills jag gick av bussen och letade efter mina vantar i väskan, och kom på att jag hade dem i knät när jag gick av... Fan! det var ju från min moster, som hade gjort dem..! plötsligt fick jag en hand i axeln och då såg jag det välbekanta hårtsminkande ansiktet som log med ett moget attityd och hade mina vantar i sina händer. öh.
Och en annan gång i bussen - hemåt den gången. Hon hade fula kläder, ful frisyr, och en massa saker som jag tyckte att man absolut helst skulle ändra på så fort som möjligt - för hennes och mitt bästa.
dessutom så liknade hon någon som jag inte tycker så särskilt mycket om. tittade snett på henne.
Sen skulle jag gå av, bussdörrarna-fan öppnades inte ens, jag tittade mot busschaförren och sen mot henne. då sa hon att det var automatiska dörrar och man skulle gå lite närmare då. Jag läste på läpparna och gick närmare, dörrarna öppnades då - hälsade en snabb tack innan jag hann gå av. och skämmas...
Det kanske är, trots allt, jag som har ett omoget attityd. speciellt när jag är trött. hoho.

Nej. det är nog inte enbart jag som har ett omoget attityd. att påminna andra om att "man är billig" om man tjänar lite mindre än vissa när huvudsaken är att man ska trivas på jobbet.
Skulle nog inte vilja ha ett jobb som uttråkar mig samtidigt som jag får en hög lön - det finns så mycket annat i livet än pengar. Och trots allt, lite oförskämt, att jag ens får något bättre lön än vissa när jag bara är en praktikant. det är alltid kul och höra att folk är stolt över en. bland annat mamma, Babe och Tomas. Pappa är nog det också, men säger det inte, jag får istället se det själv.
Men en sak är säker - är stolt över mig själv.

Oh, va mycket man har skrivit nu. nu får det räcka. bara lite till... som nödvändiga saker.

Tack T(h)omasor som får mig att hänga med i svenskan igen. hänger knappt med längre när jag nu lär mig lite latinska på jobbet - "sjukhusspråket". och en massa namn på sjukdomar, som t.ex. "disseminerat histiocytärt sarkom". Titta vad jag kan..! hoho.

Just det, var ju på labbet, i torsdags. där på jobbet, alltså.
Får väl berätta om det i nästa blogg - att man lärde sig så mycket om livets cirkel och att det verkligen funkar. och nu på torsdag börjar jag kl 9 och ska då vara på rehab (= där det bl.a. finns en pool som man låter hundar att simma i för att förbättra sina muskler, m.m., efter bl.a. opereration till exempel). Ska bli skoj det där!

Och slutligen, ska till Akervalls fest när året 2005 tickar iväg och ena siffran förvandlas till en annan siffra; 2006. känner knappt till (mer än, tror jag) hälften av alla namn som står på inbjudningslistan - så det ska bli kul och träffa lite nytt folk..! hoppas att de flesta kommer. Vises!




Tack för mig - och för min låånga blogg.

_{GODNATT alla därute. även de som somnade precis mitt i min (som uppfyllde vissa människors saknad) text. ^Zzzzz.}