Ludi

Hemma igen från en hel dygns party. Ja, inte med alkohol hela det dygnet utan alkoholen bestod 25 % av hela 24 timmarna. Alltså så var det 6 timmar då alkoholen vimlade med...
Men nu ska vi inte tala matte. Min hjärna är helt slut, oavsett om den ändå kunde räkna ut det där.

Kom hem från jobbet, slutade kl 13, vilket var skönt. Har verkligen längtat efter kortare arbetstider, oh. Och fick det till slut. Det blev en del badande av flera patienter inför hemgång, skönt och få bada några stinkande hundar och sen föna dem. Så fina och söta blir de. och en del viftande på svansen, hoho.
Sen sa man adjöss till arbetskollegerna - som inte ens märkte mitt brun-utan-sol ansikte och armar - förrän Åsa kom och sa "va brun du är...". Öh, där smet man inte ens undan. Man lyckas liksom aldrig i Åsas närhet. Rusade till bussen inom snarast efter ha avslöjat att färgen-i-ansiktet är för att det skulle bli party när kvällen så småningom skulle smyga sig fram.
Ja, brun-utan-sol-nyansen blev jättebra! Huvudsaken iallafall.

Kvällen kom, klockan slog lite över sex och ingen av oss två (Babe och jag) hade klätt på oss eller fixat till någonting. Men snart därefter rusade vi upp och börja fixa till oss, vilket tog en timma, och sen meddelade vi att vi skulle bli sena. Till förfesten.
Det kom blod ur näsan (= näsblod alltså) precis innan vi skulle dra med pendeltåget, och då sa jag att vi tar bussen istället till Jakobsberg och sen kliver på pendeltåget där. På så sätt skulle jag få lite tid och tvinga rinnandet att sluta flöda. Till slut slutade det rinna och klockan blev kvart i åtta. Tog bussen och klev på pendeltåget där i Jakobsberg, som sagt. Om sanningen ska fram så packade jag ner en del bomulltuss i Babes väska... För säkerhetsskull.
Väl inne i pendeltåget var det två fulla gubbar, som stod och satt, steg upp igen. Som iallafall till sist klev av pendeltåget, då en av dem ramlade omkull och hamnade på perrongen. Vad kan man göra?
De hade dessutom några väskor, och de syntes vara tunga som bara den när de satt på deras axlar, och jag såg då att de innehöll flaskor och burkar. Man kan ju alltid gissa sig fram till vad de innehöll...

I city klev vi av och tog en taxi raka vägen till Lilla Essingen. Klev in på förfesten och där vimlade det av en massa folk - bra folk! Oh. Vad man snackade. Lärde känna några nya, vilket var jättekul!
Och självklart fanns det  "de gamla" också, vilket var kul och träffa igen! Det blev en del toalettbesök och tjafs om plats i den lilla soffan, snack i köket och hela vägen från nykterhet till att bli berusande. Tänkte då (för ett ögonblick) på dessa två gubbar på pendeltåget, vart de kunnat ha tagit vägen och vad de gjorde just då, men glömde bort det i nästa ögonblick. Hade det super på förfesten, tack Cissi!

Gick till en busshållsplats från förfesten med Cissi, Sofia D, Daniel C och så Babe förstås, vilket var kul! Speciellt eftersom vi kom fram till "saker" som var bara så som det skulle vara - är man så är man.
Kom till tunnelbanan till sist, och fick några poliser framför sig då man hade en hel burk med dricka.
"Göm-burken" fick vi till svar från dem, på direkten, via kroppsspråket. Vi alla bara stoppade våran flaska/burk i jackor, väskor och påsar. I mitt fall blev det en platspåse från H&M (tack att ni tillverkar så bra platspåsar!) och det döljde burken mycket väl.
Klev på tunnelbanan mot... Men var åtminstone på väg dit till Dövas hus, där det var pubafton. När man väl klev in där så vimlade det en massa äldre döva som jag varken sett/träffat förut. Snart såg man det bekanta kretsen (även vissa från förfesten) som bestod av människor i ungefärlig samma ålder som man själv - snackade kvällen/natten lång! Hade det jättetrevligt, speciellt när jag fick lite rabatt på dricka därinne, så bugar och tackar. Tack!

Dövas hus stängdes klockan halv 2 då alla fick gå ut. Flera rusade/åkte iväg till pubarna i city, men man förblev fast kvar utanför Dövas hus. Till slut hamnade man i Patrik H:s bil med en hel gäng. Vägen dit var trångt och krångligt. Sen när Thomas I, till slut, klev av så kunde vi åka raka vägen mot Hölö... Öh.
Höll på och somna i bilen, medans Akervall försökte pigga till mig med mera dricka (hade fått nog så mera ville jag inte ha) och Babe som sov som en stock. Men höll mig vaken trots allt ändå. Tror att det tillhör min ovana, vill inte missa något alls, även om vi hade kört lite vilse i ca 2 timmar. Blev en del snack.

Väl framme vid Patriks lägenhet så vaknade Babe till och så småningom rusade alla in och satte sig i Patriks soffor. Fram med täcken och kuddar osv, där vi snackade fram till klockan 9 på morgonen. Gissa vad trötta vi var, ont i huvudet av all tankar, ont i kroppen av all alkohol, ont i ögonen av all trötthet, ont i benen efter all rusande, ont i baken av all sittande och ont i magen samt mungipan av all skratt.
Lite märkligt, att bara sitta där med Patrik H och Akervall samt Babe. Fyra människor som aldrig förr hade så mycket att snacka om. Men Patrik H kan räknas lite som undantag, hade ju en del minnen och prata om från förr, en del skratt bidrog han med och Babe känner jag mycket väl till. Akervall, kan iallafall säga att det är så otroligt lätt att snacka med honom och han tänker bra. Mer än bra.
Snackade om allt mellan himmel och jord. Vilket var skönt!
Somnade i Patriks stora säng med Babe, medans Akervall sov i en av sofforna. Patrik sov någonstans, dock inte i lägenheten.

"Nästa" morgon då vi vaknade, 3 timmar senare, jag och Babe då steg vi upp och snart vaknade Akervall. Alla undrade vart Patrik var, men... han syntes inte till någonstans.
Vi tre åt frukost iallafall och det blev åter en del snack vid matbordet och mellan tuggarna.
Satte oss igen i sofforna, snackade, snackade och snackade och timmarna gick...
Akervall och jag kollade hos Patriks pappa men ingen var hemma. Han sov antaligen därinne, misstänkte vi. Gick och handlade smått (en flaska cola light och en flaska coca cola).
Klockan blev 18.00, ingen Patrik men vi satte in en av Patriks DVD-filmer (filmen heter något med "Animals", det är det enda jag minns) och den var inte så bra. Slutligen kom Patrik och var yrvaken. Men pigg och kry. Han hade iallafall sovit hos pappsen medans han var borta. Bekvämare än i en av sofforna, antar jag (Akerall fick lite ont i nacken efter ha sovit på soffan, så).

Sen gick vi och åt PIZZA (åtminstone jag och Babe) medans Akervall tog pasta och Patrik tog kebabkött med pommes frites. En del snack återigen. En del skratt, tills personalen stirrade ur oss så att vi smög ut ur restaurangen.
Gick till Patriks mammas bil och åkte då till Södertälje C. Ingen pendeltåg där - tågen var inställda. Åkte då till Hallunda, där de släppte av oss och vi två (Babe och jag) tog tunnelbanan mot city.
Sen var det väntan på pendeltåget, mot Bålsta. Till slut befann vi oss i Jakobsberg, där vi tog taxi hemåt. Vilket var skönt - att vara hemma igen!

Och jovisst ses vi igen! Någon dag, snart.
Tack grabbar! För all snack och skratt, det kändes som en 24 timmars party oavsett alkoholens existens. Ni är guldvärda! Sköt om er.





Tack för mig - och för småleenden efter all det roliga. _{Godnatt gott folk! Sov gott.}