Ludi

Livet är härligt. det sägs... från mig, de flesta människorna i världen (även dom som lever i fattigdom) och så i det här skrivandet.
Men bara så att det finns djur runt omkring en, så är livet bara härligare. det finns ingen förklaring till varför men samtidigt så är människor ju en "flock" och trivs i sällskap. Precis som de flesta djur.

En sak kan jag iallafall lova, om det inte fanns djur runt omkring mig skulle jag nog skratta mindre, och inte vara så ivrig över att få ta det livet ger.
När jag hör talas om ett husdjur som t.ex. försvunnit i 2 veckor och sen bara plötsligt kommit tillbaka till ägaren, vill jag så gärna kunna göra samma sak. Bara försvinna och sen komma tillbaka med livet i behåll. kanske med ett brutet ben, bitsår, svullnad eller borttaget halsband - bara man har haft kul så spelar det inte så stor roll.

Själv har man kommit hem med ett inflammerat öga från Bulgarien, bitsår från ett kattbett (3 gånger), brännskada på låren från en manet i havet då man vart i Halland, en elak mage som vägrat göra sin sak i över en vecka från Turkiet, ett skadat öga som badat i saltsyra på högstadiet, munsår runt munnen (tusentals gånger), en bruten höger arm, svullen höger fot av en getingsticka, en operation pga ett borttaget födelsemärke, litet djupt sår högre upp på pannan vid hårfästet efter ha gått rakt in i en vass stålkant till tak, skavsår på knän från gymnastiksalens kala golv (ett antal gånger), borttaget skinn med grus i på hakan efter ha ramlat från baksätet på en cykel i fyllan (även ett likadant sår på knäet), vattenkoppor överallt på kroppen (samtidigt som min syrra Emma), blåmärken (har två st nu på benen, vetefan hur), ett stort blåmärke runt ena ögat efter att ha krockat med en hund när vi lekte, bruten nagel som gick längs till hälften av själva nageln (flera gånger), rivsår från katter (från barnsben), näsblod 3 dagar i rad från Cypern (man hoppade Bungy Jump trots det) och brännskada på pekfingret efter ha petat det i det heta kokande knäckgodiset.
Ja, allt det där har jag råkat ut för - bara för att jag alltid tar det som livet ger, även om jag visste innan att det var alltför riskabelt.
Spännande saker kan bli tråkiga saker. Men det viktigaste är att man har haft kul och fortfarande har livet i behåll. annars är det kört.
Ja, tyvärr var man vild som barn. och tonåring - som mest. Nu är jag någorlunda lugnare men det finns någon som kallas för "ivriga Jag" som ibland tvingar sig ut. men varning: gör inte det här hemma!
"Drama Queen" kallas man för från sin egen familj - ett undantag för Oscar som nu kallar mig för "Jula" istället för "Umme". men mamma själv har aldrig varit bättre själv, även nu kan hon vara lite "smågalen", så man vet på ett ungefär vart man ärvt "ivriga Jag" ifrån.

Det finns åtminstone saker som jag inte ens upplevt själv, t.ex. som att bli inblandad i en bilolycka, klämma tummen mellan dörren och dörrkarmen, fått en hammare i huvudet, m.m. som tur är. Hm. 
Nu får det vara nog med all tjat om upplevelser (både spännande och hemska) för min del. Oh.

Tack till megakändisen, Rob (Eyolf), att du gjorde min, annars vanliga i vanliga fall, tisdag roligare och skrattfylld och att du lyssnade - och att jag fick intervjua dig. Samt att vi vann 50 kr på triss, det gjorde dagen till en vinnare - och oss två till två vinnare. Tack! Lycka till nu med all plugg och sånt, och hälsa USA från mig. Vi återses igen till sommar (då vi skall skrapa dessa 2 trisslotterierna som vi vann). Krampuss!

Även tack till Åsa, du gör min dag värd att le åt och att du bryr dig. Tack!

Tack till Lagergren, och alla vänner som bara finns där - tack för att jag har Er.
Familjen Rask - tack och vises till helgen!

Och en sista sak till, en av de roligaste på jobbet är att få se när djuren återser sina ägare och då är de bara så inne i ägarens doft, ansikte och röst - viftar på svansen eller spinner. Det där kallas för kärlek - så härligt att se. om igen och om igen.



Tack för mig - nu säger jag _{GODNATT och ta hand om Dig.}