Vill ha!

29266-24

H
erregud. Har alltid varit såhär förälskad i någonting som finns på allas kroppar - varje dag. Nja, kanske inte precis varje dag men i stort sett iallafall.
När jag var mindre så hatade jag det, och tänkte ofta att jag absolut inte skulle köpa nya sådana - ja, jag hatade dem.

Kläder.
Så mysigt när man får ta på sig en hel ny plagg, som man längtat efter så, och få känna på att förbli som en ny människa - så känner jag. Troligen därför är jag förälskad i dem.





Visst spelar det roll vad som får klä på mig, jag tar inte vad som helst att ta på mig (även om det passar andra så utmärkt), utan jag tittar noggrant först om det verkligen är den-som-ögonen-bara-sjunker-så-i-som-en-tung-skepp. isåfall tar jag den på direkten och provar - passar den så förblir den hängande i min garderob.
Hm. Om jag ska vara ärlig så finns det plagg (och skor) som jag köpt och bara använt en enda gång. kan inte använda dem igen - alltså så är de lite för fina för en-vanlig-måndag eller så passade de åtminstone en gång i tiden och inte längre. Men stopp, de mesta använder jag fortfarande, så.

29266-23

Fick en La Redoute-katalog hemskickat idag (himmel, vad jag älskar när det vimlar "La redoute" framför mina fötter) och bländade i den medan det var reklam mellan serien "Project Runway" (där några människor som-vill-bli-kläddesigner får tävla om titeln att bli en äkta kläddesigner) och då hittade jag många förbaskade snygga plagg, skor, väskor samt bikini i katalogen... Jag dör..!
Kakigrönt... så förbaskat vackert! och gammaldagsrosa, brunt, en speciell nyans av gult, mönstrat, randigt, turkos och orange i de rätta blandningar och såklart även de klassiska "tråkiga" färgerna - svart och vitt, så underbara färger att man bara vill sjunka in där i plaggen. Men så fick jag en tanke i huvudet - jag kanske kan sy några plagg alldeles själv (alltså, inte alldeles själv utan med mammas hjälp) eftersom i katalogen kan det kosta upp till tusentals sedlar om man skulle välja precis allt man vill ha. Nja, inte tusentals precis utan miljoner sedlar...

Det är nog så himla kul och kunna visa upp sina snygga kläder i city en vacker solig dag - som man alldeles själv (ja ja, med mammas hjälp) sytt ihop. Oh, tror jag ska göra det. När jag har avslutat det hela här i Stockholm och flyttat tillbaka till Örebro då ska jag börja sy - på mammas symaskin. Och om det går bra och kläderna blir himmelska då ska jag önska mig en symaskin. Absolut!
Jag och mamma har däremot sytt ihop några plagg som jag använt och folk kommenterat dem. T.ex. min gröna linne som jag använt en antal gånger på fester som vi två sytt dit en nyans av grön tyg under det spetsiga tyget där längst ner på linnet (eftersom jag inte ville visa naveln genom det synliga spets-tyget) och sen bara hört fina saker om linnet.
Hm, sen har det varit bl.a. kjolar, som jag inte sett på länge (längta efter vår), och även de förblev fina!
Dessutom brukade jag förr ofta sy in t-shirts och linnen på sidorna av storleken L (har hänt XL) - eftersom mina storlekar oftast inte syns till när jag väl letar.

Det mest irriterande är att ens storlekar inte ens finns kvar. Beställ fler, klädkedjorna!
Hm, ja det var nog allt, det. Och självklart kommer jag med kommentarer och åsikter här när jag väl sytt mina egna kläder. Det kommer...

Och på tal om jobbet, Gud hur ska jag kunna åka därifrån om mindre än 3 månader..? Tycker faktiskt om att jobba med djuren, även om de kan klösa och bitas, och det finns nog inget bättre. Inte för mig iallafall. Hm, nu håller jag dessutom på att fundera på en sak. Det är så att jag kanske får möjligheten att förlänga tiden efter den 7 april då jag egentligen slutar där, fast då förlänger jag inte som pratikant (längre) utan som "vikarie" eller hur man nu ska säga. Men samtidigt så saknar jag Örebro så otroligt mycket, och alla som finns kvar där - bl.a. familjen (speciellt Oscar), Tomas, vännerna och så dess lugna tempot i city utan stressiga tunnelbanor och pendeltågen. Bara cykelvägar... saknar det!
Men samtidigt så finns jobbet ju här i Stockholm. Som jag trivs så väldigt bra med.
En sak till, sommarjobb där på Albano, tanken fick jag i huvudet igår när en arbetskollega föreslog dessa förslag... Vetefan hur jag ska göra. Men sommarjobbet där tror jag att jag absolut ska tacka ja till. Det där med som "vikarie" vet jag inte... Inte än iallafall.
Ska nog försöka med Örebro först och dess svåra arbetsindustrin som har brist på lediga jobb. Sen får vi se.

Ja, vad hände i helgen..?
På fredagen kom man äntligen fram till Örebro igen (cyklade då förbi min gamla lägenhet i Vasastan, kommer aldrig kunna låta bli och tänka på hur jag hade det då jag bodde där - stort och rymligt och dessutom bara min. Ska försöka hitta en likadan lägenhet, på ett ungefär, när jag väl flyttar till Skara) och sen slappade man av hos Tomas hela kvällen, det behövde jag.
Firade Emma på lördagen för hennes nytagna körkort - med att äta på Kina Muren med hela familjen, inklusive Tomas förutom pappa. Det var mysigt. Tack! och grattis, Emma!
Sen var man och körde (äntligen, efter inte ha kört på några månader) samt handlade lite mat med Tomas som vi sedan körde med hem till honom.
En trevlig pratstund med mamma och Tomas senare på kvällen hos mamma då mamma fick åter bilen och sin bilnyckel.
På söndagen var man och hälsade på Marsan och Oscar med Tomas. Det var kul och få leka med Oscar igen och återse hans choklad bruna ögon. Han är ett härligt barn!
Sen var det ju hela historien om det där med "att få komma hem lite tidigare" då man åkte hemåt till Stockholm. Hejdå Örebro, men vises igen på fredag. hoho.

Hm, det var nog allt, det. Den här gången iallafall. 
Sköt om Dig.

Tack för mig - och mina söta kläder. godnatt, alla trötta (även pigga, om det så behövs) människor.


Kommentarer
Postat av: Tompan

Söta Julia :) Pusss pusss

2006-01-15 @ 12:40:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback